CV

Alexandra Skarp

När man ser A.S. målningar,tänker man nästan ovillkorligen på "fotorealism", även om det är en speciell sådan. För med den realism hennes figurer är målade, blir de nästan orealistiska, verkligheten framstår som en konstruktion/fiktion. Ingenting behöver vara som det är och ingenting är heller vad det förefaller att vara.
A.S. arbetar i ett långsamt medium, oljemåleriet. När man betraktar hennes bilder blir man uppmärksam på deras måleriska kvaliteter, man imponeras av exaktheten i avbildningen. Men A.S. söker inte ett "fotospecifikt" uttryck, utan en formulering, en bild. Då är målningen klar.
Under årens lopp tycks Alexandra Skarp steg för steg lyft sina porträtt ur det realistiska och med lika säker som varlig hand flyttat in dem i det surrealistiska. Huvuden lösgörs från sina kroppar, blir sina egna varelser, vänder sig från betraktaren, blickar inåt eller utåt i märkliga rum där tiden långsamt upphör eller för evigt - men lika långsamt - fortsätter. Det är en förunderlig och samtidigt helt logisk färd för just detta konstnärskap. Och den betraktare som har tillfälle att följa med bör bereda sig på fler platser där allt är som det brukar, och ändå inte alls.