Konstnärer
Utställningar
Just nu
Galleriet
Kontakt / press
Kerro Holmberg
Jan Edlund
Bård Breivik
Carl Fredrik Ekström
Curt Fors
Martin Gustavsson
Anders Krisàr
Fredrik Landergren
Lone Larsen
Monika Larsen Dennis
Johan Löfgren
Frida Oliv
Jet-te L. Ranning
Blaise Reuterswärd
Alexandra Skarp
Christer Strömholm
Katarina Sundkvist Zohari
Anna Svensson
Astrid Sylwan
Anu Tuominen
IL Wiberg
Ann Wåhlström
Sofia Änghede
Olle Ängkvist
Mari Rantanan
Denise Grünstein
Sigurdur Gudmundsson
Kristoffer Zetterstrand
Frida Fjellman
Lisa Jonasson
Daniel Milton
Stefan Johansson
Niclas Malmström
Katarina Sundkvist Zohari
Beck & Jung
Jimmy Stambrandt
Åsa Lindsjö
Beat Zoderer
Jennifer Forsberg
Fredrik Wretman
Carin Ellberg
Clay Ketter
Jessica Faiss
CV
Johan Löfgren
Johan Löfgren söker sig fram mellan olika uttrycksmedel i sin konst som överbryggande rör sig från måleri till digitalt och rörliga bilder.

80-talets tv och dataspel ligger till stor del som grund och inspiration för den pixeluppbyggda bild som med dagens teknik transformerats till det uttryck som är kännetecknande för D.L. digitala bildspråk.
Hans tydligt uppbyggda bilder är en hyllning till datormanipulerandet och det digitala bruset. Löfgren lämnar tydliga spår av influenser från konstruktivistiska förebilder, men hans tolkningar och tillämpningar är i högsta grad personliga

Linjen är essentiell och grundläggande och har alltid varit viktig i D.L.förhållande till bilden och det konstnärliga uttrycket, alltifrån den med handen baserade kalligrafiska tekniken till den med data eller video styrda.
I sin konst undviker han de fallgropar och flashiga effekter som datorns kolossala möjligheter öppnar för och behåller istället en känsla av handens enklare råhet i uttrycket.
”Jag vet att den del retar sig på att mitt måleri inte är ”rent”, men jag ser ingen motsättning mellan målningarna och vad jag gör med hjälp av datorn. Jag skulle vilja säga att jag söker något som befinner sig mitt emellan två ytterligheter, ungefär som det ljud man kan fånga upp om man ställer in radion mellan två stationer.”
D.L. menar att det är en missuppfattning att konst som skapas i datorer alltid måste vara interaktiv. Den helt stillastående bilden är minst lika viktig.